Hur kunde en blå klänning, en praktikant och en ökänd presskonferens stjälpa en president?
Det finns få namn i modern amerikansk politik som är förknippade med fler skandaler än president Bill Clinton och Monica Lewinsky. Han var den 49-årige amerikanska presidenten, karismatisk, populär, medias älskling, och med anhängare över hela världen och väljare från alla sociala klasser. Hon var en okänd 22-årig praktikant i Vita huset, en kvinna som snart skulle slungas ut i centrum av skandalens strålkastarljus som hotade att störta presidenten för världens mäktigaste nation. Nästan två decennier senare förblir Bill och Monica oskiljaktigt i det offentliga medvetandet och Clinton/Lewinsky-affären har blivit en av historiens största skandaler.
Monica Lewinsky var inte en uppenbar kändis-kandidat. När hon berättade sin version av händelsen under de år som följde var Lewinsky alltid angelägen om att betona att hon var en oskyldig småstadstjej som tvingats in i en mäktig värld med påtryckningar som hon var dålig förberedd på. Lewinsky, som kom från San Fransisco, började sin karriär i Vita huset sommaren 1995 som obetald praktikant, men hennes karriärutveckling var snabb. Vid jul samma år var hon avlönad och fast anställd vid departementet för lagstiftningsfrågor. Lewinsky erkände senare att hon och presidenten vid denna tidpunkt redan hade påbörjat det som nu är känt som ett mycket intimt förhållande.
Förhållandet började i november 1995 och varade nästan 18 månader. Det var inte en kärleksaffär utan en serie av nio sexuella kontakter i Ovala rummet. När de smutsiga detaljerna började läcka ut visade det sig att paret, trots att handlingarna hade varit mycket intima, aldrig hade haft samlag fullt ut. Lewinsky trodde att ingen visste om hennes förhållande med presidenten, men det som följde skulle bevisa att hon hade helt fel.
Faktum är att det var naivt av Lewinsky att tro att hennes förhållande med världens mäktigaste man skulle förbli en hemlighet. Fem månader efter att affären börjat fastslog Lewinskys chefer att den unga kvinnan spenderade alldeles för mycket tid ensam med presidenten. Deras lösning var att omplacera henne. Hon hamnade på Pentagon, långt bort från Clinton. Det var här att hon träffade kollegan Linda Tripp.
Förvirrad, ensam och med en saknad efter mannen hon hade tillbringat så mycket tid med anförtrodde hon sig till Tripp. Utan Lewinskys vetskap berättade Tripp allt för litteraturagenten Lucianne Goldberg som rådde henne att spela in varje konversation och framförallt göra det utan Lewinskys kännedom. Tripp följde rådet till punkt och pricka och gjorde hemliga inspelningar av alla efterföljande telefonsamtal hon och Lewinsky hade med varandra. När Lewinsky medgav att Clinton hade ejakulerat på en av hennes klänningar och åstadkommit en fläck avrådde Tripp henne från att kemtvätta klänningen och istället behålla det smutsiga plagget. När affären så småningom kom ut ifrågasatte många journalister Lewinskys antydda oskuld med tanke på att hon hade behållit detta viktiga bevis.
Dessa inspelningar blev viktiga när Tripp nämnde dem för teamet som skötte Paula Jones ärende mot Clinton om sexuella trakasserier. Domstolen kallade Lewinsky för att vittna då man trodde att Clintons affär med Lewinsky skulle bevisa presidentens förkärlek för olämpligt beteende mot kvinnliga medarbetare. Lewinsky, omedveten om existensen av hennes inspelade erkännande, förnekade att hon och Clinton hade haft ett sexuellt förhållande. Lewinsky var rädd för att Tripp skulle berätta en annan version. Hon bad Tripp ljuga och backa upp historien om att det inte fanns mer än ett professionellt förhållande mellan presidenten och praktikanten. Tripp hade emellertid bevis och gav inspelningarna till Kenneth Starr, som under den tiden utredde Clintons kontroversiella fastighetsaffärer Whitewater. Efter att han lyssnat på banden sökte och beviljades Starr tillstånd att inkludera Lewinskys förhållande med Clinton i hans utredningar. Helvetet var på väg att braka loss.
Den 17 januari 1998 offentliggjorde the Drudge Report affären och andra medier i världen var inte sena med att haka på. En vecka senare gav Clinton och hans fru Hillary en presskonferens som har blivit berömd i modern politisk historia. Presidentens tårfyllda ord rakt in i kameran: ”Jag hade inga sexuella relationer med den kvinnan, fröken Lewinsky”, blev en punchline som skulle förfölja honom i flera år framöver. Familjen Clinton visade upp en enad front utåt. Hillary påstod att bevisen i Jones- och Lewinsky-skandalerna var en sammansvärjning från den politiska högern mot Clintons presidentskap. Alla bevis var indicier och i skenet av strålkastarljusen blev Lewinsky en stjärna i en modern cirkus, förrådd av sin vän Linda Tripp och förnekad av mannen hon hade haft ett sexuellt förhållande med i över ett år. Pressen skrek efter ett uttalande från Lewinsky och snart blev det hennes fall. Plötsligt var hela hennes liv offentliggjort och tidigare medarbetare dök upp i pressen för att kasta tvivel över Lewinskys karaktär. Allt från hennes vikt till hennes skolliv och tidigare relationer spreds över löpsedlarna. Lewinsky gjorde sitt bästa för att försvinna från rampljuset. Sex månader senare gjorde hon sitt drag. Lewinsky slapp åtal för den mened hon begick i vittnesmålet i Jones-fallet och hon berättade sin historia för Kenneth Starr. En skrämmande historia uppdagades när hon beskrev sexuella möten som innehöll användning av tomma cigarrör, avslöjande underkläder och till och med Ovala rummets historiska skrivbord. Slutligen överlämnade Lewinsky den smutsiga klänningen till Starr. Nu fanns det ingenstans att gömma sig och ett DNA-test skulle en gång för alla bevisa hur nära presidenten och hans praktikant hade varit.
När Clinton blev ställd framför en åtalsjury hade Clinton inget annat val än att erkänna att han hade haft ett förhållande med Lewinsky. Mannen som hade tittat nationen i sitt kollektiva öga och förnekat olämpligt beteende, tog nu till orda och erkände att deras förhållande hade varit olämpligt och långt ifrån oskyldigt. Starr såg nu ett tillfälle att åtala presidenten för mened eftersom han fortsatte att förneka sexuella relationer med Lewinsky. Starr undrade hur Clintons sperma hamnade på Lewinskys klänning om det inte fanns något sexuellt mellan dem. Politiker som han var frågade Clinton om advokaterna på båda sidor kunde enas om en definition av vad som exakt menades med termen ”sexuella relationer”. Det kan tyckas absurt, men det blev en central punkt i saken när Clinton hävdade att han inte räknade oralsex som sex och han hånades av både press och allmänhet. På samma sätt påpekade han att när han hade sagt att det inte är någonting mellan honom och Lewinsky, så hade han inte ljugit. Han hade uttryckt sig i presens och vid den tiden var affären redan över. På så sätt blev även definitionen av ”är” ett långt och utdraget argument.
Den mycket omdebatterade definitionen av ”sexuella relationer” blev så småningom fastställd till att betyda att Clinton inte hade rört vissa delar av Lewinskys kropp och att han, trots att han kanske hade fått oralsex, inte hade utfört det på Lewinsky. De smutsiga detaljerna i fallet blev till ett bildspel som rapporterades varje kväll. Och världen höll andan i väntan på att se om Clinton skulle kunna bli åtalad för mened. Det blev han inte, tack vare det rättsliga förfarandet och kravet på definitioner. 1999 befanns han dock skyldig till lagtrots i Jones-fallet. Clinton slapp fängelse men blev i stället dömd till att betala 1 202 dollar (10 000 kronor) till domstolen och ytterligare 90 000 dollar (775 000 kronor) till Jones advokater för att täcka utgifter. Dessutom drogs hans advokatlicens in. Han förlikade med Jones utanför domstol och betalade 850 000 dollar (7 miljoner kronor).
Starrs utredning hade förstås sina kritiker. De undrade varför 70 miljoner dollar hade spenderats på en utredning av ett brott som inte visat sig vara allvarligare än obstruktion av rättvisa och mened. Rapporten hade inte heller hållits konfidentiell – i stället hade de mest skoningslösa detaljerna rutinmässigt läckt ut i media och väckt en allmän aptit för skandal.
Baserat på informationen i Starr-rapporten krävde den republikanska majoriteten i kongressen att Clinton skulle bli avsatt och angav endast hans falska vittnesmål om förhållandet som orsak. På samma sätt hävdade de att han hade uppmanat Lewinsky att begå mened i Paula Jones-fallet och att han skulle åtalas av en jury. För endast tredje gången i amerikansk historia kom avsättning på tal. De två presidenterna som tidigare hade utretts, Andrew Johnson och Richard Nixon, hade frikänts (Johnson) eller avgått innan processen kunde börja (Nixon). Men Clinton kunde inte trösta sig med detta. Presidenten skulle ställas inför rätta i senaten, i en avgörande stund som kunde bli slutet på hans en gång glittrande karriär.
Clinton var anklagad för mened och obstruktion av rättvisa och ställdes inför en åtalsjury. Han undkom ytterligare åtal för mened i Paula Jones-fallet om sexuella trakasserier och maktmissbruk. Rättegången började den 8 januari 1999. Ett team på 13 republikaner åtalade Clinton, som försvarades av Cheryl Mills, som visade sig vara en formidabel motståndare. Allt eftersom dagarna gick slog hon noggrant hål på åklagarnas fall och hävdade att Starr-rapporten och stämningsprövningen var långt ifrån opartiska. En stor del av åtalet mot honom byggdes på vittnesmål från de, som man kunde hävda, kanske begick mened själva. Hon hävdade att det var ett fall byggt på indicier, och skulle därför vara oanvändbart.
Lewinsky gav ett inspelat vittnesmål till åklagarna tillsammans med andra vittnen och den 12 februari röstade senaten om avsättningen. Clinton hade ett sista ess i rockärmen i form av sitt eget partis lojalitet. Varje demokrat i senaten röstade för att fria presidenten och Clinton blev förklarad oskyldig i en omröstning med resultatet 55 mot 45. Han var fri att sitta kvar som president utan en fläck på sitt namn. Genom det hela hade han behållit allmänhetens förtroende och opinions-siffrorna fortsatte att öka, vilket kan tyckas överraskande med tanke på det smutsiga och skandalösa drama som hade utspelats i det offentliga rampljuset.
Trots att Clinton klarade sig, hade affären utan tvekan en påverkan som hängde kvar långt efter att presidenten frikänts i senaten. En man som fick smaka på konsekvenserna ordentligt var Clintons vicepresident, Al Gore. Gore hade verkat vara en naturlig efterträdare till Clinton och ingen blev förvånad när han nominerades till demokraternas presidentkandidat i det amerikanska valet år 2000. Gore följde emellertid inte bara en mycket populär president, utan en man vars skandaler och drama hade mattat ut väljarna. Av rädsla för att han skulle bli nerfläckad av sin association med Clinton vände sig Gore för långt åt andra hållet och misslyckades med att kapitalisera på administrationens tidigare bra prestationer.
Gore själv hävdade senare att Lewinsky-affären hade dämpat entusiasmen hos partiets trogna anhängare och fick osäkra väljare att se sig om efter andra alternativ till demokraterna. Gore var orolig för vilken påverkan Clinton skulle ha på hans chanser om han tog med honom i sin kampanj och åkte istället själv på turné i demokraternas kärnområde. När tiden för röstningen var inne vände de som kanske hade lockats av Clintons berömda karisma ryggen mot hans tänkta efter-trädare. Kanske hade amerikansk historia sett annorlunda ut om han hade haft Clinton där bredvid sig med den ökända charmen. Eller kanske inte, men Gore måste ha undrat vad som kunde ha hänt när han såg George Bush Jr knipa segern framför ögonen på honom. Hillary Clinton förlorade senare själv ett presidentval. Faktum är att vissa spekulerade om att hennes beteende under Lewinsky-skandalen kunde ha påverkat hennes eventuella nederlag. För varje kvinna som ansåg hennes beslut att stå vid sin mans sida beundransvärt, fanns en annan som trodde att Hillary valde sin egen politiska ambition framför sin värdighet genom att förbli i ett misslyckat äktenskap utan någon annan anledning än att förlänga sitt inflytande. Hillary hävdade senare att hon hade stannat hos mannen hon älskade, oavsett vad som hade hänt med Monica Lewinsky.
Linda Tripp blev hånad, baktalad och förlöjligad som en följd av hennes handlingar mot sin vän. Hon blev avskedad från Pentagon och undkom med nöd och näppe ett åtal för avlyssning. Hon fick istället en utbetalning på 595 000 dollar efter en stämning mot sin tidigare arbetsgivare.
Och vad hände med Monica Lewinsky, praktikanten som spelade en så stor roll i en av världens mest berömda och ökända politiska skandaler? Monica hade det tufft med sin kändis-status och försökte göra ett namn för sig själv inom olika områden, inklusive en kollektion med handväskor, reklam för bantningsprogram och medverkan i ett antal medier. Sedan drog Lewinsky sig tillbaka från rampljuset och utbildade sig i London. 2014 kom hon tillbaka som talesperson mot nät-mobbning genom att relatera till sina egna erfaren-heter under internets blomstrande era, då hon själv var i skottlinjen för onda kritiker under sina ökända år.
Clinton/Lewinsky-affären var den första riktiga politiska skandalen i internets era och markerade en förändring av hur nyheter som denna rapporterades. Det vördnadsfulla nedtystandet som var associerat med presidenter var borta och ersattes med en karnevalsstämning som påminde mer om Hollywood än Capitol Hill. Nu, nästan två decennier senare, finns händelserna kvar i det offentliga minnet och Clinton, Lewinsky och den blåa klänningen är lika ökända nu som då. De är fortfarande punchlines för komiker som fortsätter att dra till sig uppmärksamhet. Politiken gick in i en ny tid, liksom skandalerna. Reality-tv var här vilket innebar att rättvisan bara blev ett spel.
